lördag, februari 22, 2014
Trådlös teknik
onsdag, februari 19, 2014
Förkylning är ingen höjdare
Denna vecka har så här långt tillbringats hemma från jobbet då jag blivit megaförkyld. Tyvärr har jag dock svårt att fatta mina tillkortakommanden när det gäller orken. Jag ska bara gå en liten sväng med pojkarna. En till två timmar senare är jag hemma igen. Helt slut och nedkyld. Vovvarna är glada, men jag har inte ens ork att äta något.
tisdag, februari 18, 2014
En enkel jämförelse
När Loke var fem månader, vägde han 5,7 kg. Ymer, som nu är fem månader, väger 4,4 kg. Det är alltså mer än ett kilos skillnad på dem. Jag kan tänka mig att en av orsakerna är att uppfödaren inte verkat ha reagerat på att Ymer inte mådde bra på det foder hon gav honom. Det var det första jag märkte och nu får han samma foder som Loke fick. Nästa orsak kan också vara att Loke har/hade en mycket kraftigare benstomme. I jämförelse är Ymer rena plockepinn. Jag kände på honom i morse och tror jag får lägga på lite mer foder, så han får lite stadga i kroppen. :-)
lördag, februari 15, 2014
Ymers första, och förhoppningsvis, sista utställning
Kritiken:
Maskulin valp. Vackert nosparti & skalle. Bra öron. Något runda ögon. Bra hals. Plan lång rygg som skulle vara kortare i länden. Bra svanssättning. Ok svans. xxxxx (går inte att läsa) vinklar fram. Kort bröstkorg och bröstben. Ok vinkla bak. Fin päls och färg. Rör sig bra från alla håll. Bra temperament.
Både Ymer och Loke skötte sig fantastiskt bra. Utställningsområdet var det samma som Loke och jag var på för två år sedan. Alldeles för litet för alla dessa hundar. Nästan som att gå på Stora Mässan i Älvsjö, så trångt var det.
tisdag, februari 11, 2014
Lugn
Det är stressande att ta sig till och från jobbet med pojkarna. Det är inte deras fel, men de envisas med att korsa fram och tillbaka, både precis framför och bakom mig, vilket resulterar i en ganska ojämn gång. Det blir en himla massa stopp och snabba, klumpiga, jämfota hopp. Inte särskilt snyggt eller bekvämt sätt att färdas framåt på. Mest är det då Ymer som ställer till det, eftersom han inte har riktigt lärt sig att gå ordentligt, men Loke är inte helt oskyldig. Han passar på att hänga i kopplet och vägrar komma ihåg våra lektioner i gånghyfs. Nä, vänta nu! Jag borde egentligen helt skylla på mig själv. Jag bara måste ta tag i detta, annars kommer det att sluta med brutna ben eller nacke. Det är ju inte alltid marken är där jag tror den är.
Just nu sitter jag i soffan och Ymer ligger i ena hörnet och snarkar. Loke har nu lagt sig på golvet igen, då han tyckte det blev för varmt i soffan med oss. Lite mysigt är det. :-)
Jag undrar förresten varför folk är sura på att Loke inte är så kelig? Är det nödvändigt för en hund att älska att bli klappad, och kelad med, hela tiden? För mig verkar det vara en släng av hybris, när folk tror att de är det viktigaste som finns i världen. Speciellt när vi inte ens umgås med dem i vanliga fall. Sedan har vi förstås min mor som alltid snackar om att Loke inte gillar henne och är sur. Inte ens när jag informerar henne om att han inte heller är speciellt kelig med mig, verkar hon fatta. För mig är det upp till honom om han vill gosa. Emellanåt kan jag lyfta upp och krama på honom, men för det mesta väntar jag på att han ska ta initiativet. Det funkar bra för oss, så varför kan det inte funka för andra? Nu har vi då fått gosedjuret Ymer, som hjälper upp situationen lite, men självklart får jag höra att han gnäller när jag lämnar honom. *suckar*
måndag, februari 10, 2014
Undran
Härom dagen skrev jag på FB, lite raljerande, om att jag äntligen lyckats klippa Ymers klor på alla fyra tassarna. Detta innebär självklart inte att jag inte klippt en klo här och några fler där, under hela den tid han varit hos mig. Uppfödaren messade mig redan samma dag och förklarade att det var superviktigt att jag vande honom vid att jag handskades med honom, genom att klippa klorna, titta i munnen och kolla öronen mm. Då kände jag att jag kanske borde ställa henne till svars för att hans öron var megaskitiga, när han kom till mig, men jag bestämde mig för att inte göra det. Det är ingen idé att göra sig osams med henne, men lite irriterande är det och man undrar ju hur det kunde gå till.
lördag, februari 08, 2014
måndag, februari 03, 2014
Och sedan...
Ymer mår bra, förutom att han just idag har ont i magen. Med tanke på att han går som en damsugare ute är jag inte förvånad. Snacka om att han stoppar i sig all SKIT han hittar. Det blir svält resten av dagen och överkokt ris imorgon. Loke har i princip förstått att den där lille skiten (alltså Ymer) kan vara kul att tugga på emellanåt och det kan gå vilt till. Just nu ligger mattorna mest i hörnen. ;-) Emellanåt hör man någon av dem skrika till, när det går lite väl hårt till, men för det mesta har de det jäkligt kul. Jag är glad och trivs. :-)
Lite bildporr på pojkarnas föräldrar.
Lokes föräldar:
Lokes mamma (Rövardotterns Samba).
Lokes pappa (Tjo-Nins Dionysos)
Ymers föräldrar:
Detta är mamma (Alima). Hon är jättesöt.
Och detta är pappa (Ilja-Mins Pedro Perez). Han är inte ful han heller. :-)